Strategi för dataadministrationen inom undervisningsministeriets förvaltningsområde 2006–2015
opetus- ja kulttuuriministeriö
2007
Julkaisusarja:
Undervisningsministeriets publikationer 2007:20This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-485-381-1Tiivistelmä
Verksamhetsidé :
Undervisningsministeriet leder ett samarbete inom dataadministrationen i syfte att erbjuda säkra, kostnadseffektiva och samordnade instrument och allmänna tjänster för aktörer inom utbildning, forskning och kultur. Genom samarbetet frigörs resurser inom förvaltningsområdet, vilka kan läggas på kärnfunktioner, innovationer och tjänster samt på kvaliteten av dessa.
Vision:
Samarbetet inom dataadministrationen resulterar i att förvaltningsområdet förfogar över definierade begrepp, prioriteter, verksamhetsmodeller och gränssnitt som bidragit till att skapa innovativa tjänster både inom förvaltningsområdet i allmänhet och hos de enskilda aktörerna. Därigenom fungerar förvaltningsområdet effektivt, och tjänsterna för utbildning, forskning och kultur finns tillgängliga i ett samordnat och lättillgängligt format.
Strategiska riktlinjer:
Starkare gemensam kunskapsbas för undervisning, forskning och kultur samt relaterade elektroniska tjänster
Målet är att befästa informationsstödet för undervisning, forskning och kultur, öka samanvändningen av information och minska antalet separata system. I detta syfte kommer de grundläggande begreppen och processerna som gäller de studerande, studieprestationer och undervisning att samordnas. Därefter utarbetas gemensamma datasystem som inbegriper hela processen från studieansökan till examen. Datahanteringen i minnesorganisationer stärks genom att man fastställer gemensamma begrepp och processer. Samtliga nya tjänster införs i elektroniskt format.
Elektronisk förvaltning
Förvaltningsområdet övergår i alla sina förvaltningsprocedurer, både internt och mellan ämbetsverken, till enbart elektronisk kommunikation och elektronisk förvaltning. Detta innebär att man frångår parallell handläggning av pappersdokument. Varje funktionsenhet ses över, och processerna och datasystemen utvecklas så att det blir möjligt att frångå handläggning av ärenden på basis av pappersdokument. Samtidigt görs elektronisk kommunikation tillgänglig för medborgarna och sammanslutningarna.
Ledning, organisation och nätverksbaserad dataadministration
Undervisningsministeriet styr dataadministrationen inom förvaltningsområdet som ett led i planeringen och ledningen av verksamheten och ekonomin. Nya tjänster tas fram, planeras och införs alltid i första hand i samarbete. Dataadministrationen organiseras utgående från en nätverksbaserad verksamhetsmodell som är flexibel och ärendebaserad.
Den gemensamma arkitekturen och tjänsterna för dataadministrationen
Förvaltningsområdets allmänna tjänster utarbetas enligt riktlinjerna för arkitekturen inom den offentliga förvaltningen samt med iakttagande av fastställda standarder och öppna gränssnitt. Systemen byggs upp med tanke på en tjänstearkitektur som gör det möjligt att utnyttja basfunktionerna och datalagren genom olika programtillämpningar. Förvaltningsområdets interna rekommendationer fokuserar på den semantiska kompatibiliteten. Aktörerna inom undervisningsministeriets förvaltningsområde deltar i mån av möjlighet i arbetet för att utveckla dataadministrationen inom hela den offentliga förvaltningen.
Bättre kunskaper
För att strategin för dataadministrationen skall kunna införas på bästa möjliga sätt behöver aktörerna inom förvaltningsområdet stärka sina kunskaper. De relevanta kunskapsområdena definieras i detalj. Organisationerna och deras handlingsmodeller anpassas till den nätverksbaserade verksamheten, så att information och kunskap kan spridas utan hinder. Huvudansvaret för detta utvecklingsarbete ligger hos förvaltningsområdets ämbetsverk och universiteten. Kunskapsutvecklingen och behovet av ytterligare insatser följs upp och utvärderas systematiskt.
Bättre kostnadseffektivitet inom dataadministrationen
Målet är att ytterligare förbättra kostnadseffektiviteten inom dataadministrationen. Detta sker framför allt genom att öka användningen av gemensamma tjänster och andra resurser samt genom samarbete vid upphandling.
Undervisningsministeriet leder ett samarbete inom dataadministrationen i syfte att erbjuda säkra, kostnadseffektiva och samordnade instrument och allmänna tjänster för aktörer inom utbildning, forskning och kultur. Genom samarbetet frigörs resurser inom förvaltningsområdet, vilka kan läggas på kärnfunktioner, innovationer och tjänster samt på kvaliteten av dessa.
Vision:
Samarbetet inom dataadministrationen resulterar i att förvaltningsområdet förfogar över definierade begrepp, prioriteter, verksamhetsmodeller och gränssnitt som bidragit till att skapa innovativa tjänster både inom förvaltningsområdet i allmänhet och hos de enskilda aktörerna. Därigenom fungerar förvaltningsområdet effektivt, och tjänsterna för utbildning, forskning och kultur finns tillgängliga i ett samordnat och lättillgängligt format.
Strategiska riktlinjer:
Starkare gemensam kunskapsbas för undervisning, forskning och kultur samt relaterade elektroniska tjänster
Målet är att befästa informationsstödet för undervisning, forskning och kultur, öka samanvändningen av information och minska antalet separata system. I detta syfte kommer de grundläggande begreppen och processerna som gäller de studerande, studieprestationer och undervisning att samordnas. Därefter utarbetas gemensamma datasystem som inbegriper hela processen från studieansökan till examen. Datahanteringen i minnesorganisationer stärks genom att man fastställer gemensamma begrepp och processer. Samtliga nya tjänster införs i elektroniskt format.
Elektronisk förvaltning
Förvaltningsområdet övergår i alla sina förvaltningsprocedurer, både internt och mellan ämbetsverken, till enbart elektronisk kommunikation och elektronisk förvaltning. Detta innebär att man frångår parallell handläggning av pappersdokument. Varje funktionsenhet ses över, och processerna och datasystemen utvecklas så att det blir möjligt att frångå handläggning av ärenden på basis av pappersdokument. Samtidigt görs elektronisk kommunikation tillgänglig för medborgarna och sammanslutningarna.
Ledning, organisation och nätverksbaserad dataadministration
Undervisningsministeriet styr dataadministrationen inom förvaltningsområdet som ett led i planeringen och ledningen av verksamheten och ekonomin. Nya tjänster tas fram, planeras och införs alltid i första hand i samarbete. Dataadministrationen organiseras utgående från en nätverksbaserad verksamhetsmodell som är flexibel och ärendebaserad.
Den gemensamma arkitekturen och tjänsterna för dataadministrationen
Förvaltningsområdets allmänna tjänster utarbetas enligt riktlinjerna för arkitekturen inom den offentliga förvaltningen samt med iakttagande av fastställda standarder och öppna gränssnitt. Systemen byggs upp med tanke på en tjänstearkitektur som gör det möjligt att utnyttja basfunktionerna och datalagren genom olika programtillämpningar. Förvaltningsområdets interna rekommendationer fokuserar på den semantiska kompatibiliteten. Aktörerna inom undervisningsministeriets förvaltningsområde deltar i mån av möjlighet i arbetet för att utveckla dataadministrationen inom hela den offentliga förvaltningen.
Bättre kunskaper
För att strategin för dataadministrationen skall kunna införas på bästa möjliga sätt behöver aktörerna inom förvaltningsområdet stärka sina kunskaper. De relevanta kunskapsområdena definieras i detalj. Organisationerna och deras handlingsmodeller anpassas till den nätverksbaserade verksamheten, så att information och kunskap kan spridas utan hinder. Huvudansvaret för detta utvecklingsarbete ligger hos förvaltningsområdets ämbetsverk och universiteten. Kunskapsutvecklingen och behovet av ytterligare insatser följs upp och utvärderas systematiskt.
Bättre kostnadseffektivitet inom dataadministrationen
Målet är att ytterligare förbättra kostnadseffektiviteten inom dataadministrationen. Detta sker framför allt genom att öka användningen av gemensamma tjänster och andra resurser samt genom samarbete vid upphandling.