Pilotförsök med barnbudgetering och etablering av förfarandet : Arbetsgruppens betänkande om möjligheterna att utveckla barnbudgeteringen i statsbudgeten samt i kommunerna och välfärdsområdena
Finansministeriet
19.08.2021
Julkaisusarja:
Finansministeriets publikationer 2021:44This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-367-502-5Tiivistelmä
Statsrådets kansli tillsatte en arbetsgrupp för att utreda hur förfarandena och kompetensen i fråga om barnbudgeteringen utvecklas på ett övergripande sätt under flera regeringsperioder inom ramen för genomförandet av barnstrategin. Arbetsgruppens mandattid var 28.12.2020−31.5.2021.
I enlighet med beslutet om tillsättande hade arbetsgruppen till uppgift att bereda ett konkret förslag till hur barnbudgeteringen ska tas i bruk i statens budgetprocess. Avsikten var att man genomför ett pilotförsök om detta i budgetpropositionen för 2022 och etablerar verksamheten i budgetpropositionen för 2023. Arbetsgruppen hade dessutom till uppgift att utarbeta ett förslag om bland annat hur staten kan främja att helheten av de utgifter som hänför sig till barn synliggörs på kommunal, regional (välfärdsområdena) och statlig nivå samt att sporra till att man i de olika åtgärdsalternativen bedömer konsekvenserna för barn till stöd för statsrådets, välfärdsområdenas och kommunernas beslutsfattande efter den 1 januari 2023.
Arbetsgruppen föreslår att budgeten granskas i fråga om barnåldersgruppen på så sätt att granskningen riktas direkt till barn under 18 år och deras familjer. Vidare föreslår arbetsgruppen att en bedömning av konsekvenserna för barn ska genomföras varje regeringsperiod och att uppföljningen och rapporteringen av kommunernas uppgifter om utfallet utvecklas som ett separat projekt. Arbetsgruppen föreslår att kommunerna och välfärdsområdena inleder ett eget omfattande barnbudgeteringsarbete baserat på frivillighet när social- och hälsovårdsreformen har trätt i kraft. Avsikten är att arbetet genomförs i nätverk och med utnyttjande av Finlands Kommunförbunds expertis. Arbetsgruppen understöder det mål som lagts fram inom ramen för Buketti 2020 -projektet om att man i fortsättningen i större utsträckning ska utnyttja elektroniska plattformar även vid granskning och rapportering av fenomen.
I enlighet med beslutet om tillsättande hade arbetsgruppen till uppgift att bereda ett konkret förslag till hur barnbudgeteringen ska tas i bruk i statens budgetprocess. Avsikten var att man genomför ett pilotförsök om detta i budgetpropositionen för 2022 och etablerar verksamheten i budgetpropositionen för 2023. Arbetsgruppen hade dessutom till uppgift att utarbeta ett förslag om bland annat hur staten kan främja att helheten av de utgifter som hänför sig till barn synliggörs på kommunal, regional (välfärdsområdena) och statlig nivå samt att sporra till att man i de olika åtgärdsalternativen bedömer konsekvenserna för barn till stöd för statsrådets, välfärdsområdenas och kommunernas beslutsfattande efter den 1 januari 2023.
Arbetsgruppen föreslår att budgeten granskas i fråga om barnåldersgruppen på så sätt att granskningen riktas direkt till barn under 18 år och deras familjer. Vidare föreslår arbetsgruppen att en bedömning av konsekvenserna för barn ska genomföras varje regeringsperiod och att uppföljningen och rapporteringen av kommunernas uppgifter om utfallet utvecklas som ett separat projekt. Arbetsgruppen föreslår att kommunerna och välfärdsområdena inleder ett eget omfattande barnbudgeteringsarbete baserat på frivillighet när social- och hälsovårdsreformen har trätt i kraft. Avsikten är att arbetet genomförs i nätverk och med utnyttjande av Finlands Kommunförbunds expertis. Arbetsgruppen understöder det mål som lagts fram inom ramen för Buketti 2020 -projektet om att man i fortsättningen i större utsträckning ska utnyttja elektroniska plattformar även vid granskning och rapportering av fenomen.