Ilmanlaatu Uudellamaalla 2017
Väkevä, Outi; Loukkola, Kati (2018-08-31)
Väkevä, Outi
Loukkola, Kati
Uudenmaan ELY-keskus
31.08.2018
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-314-709-6
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-314-709-6
Tiivistelmä
Vuonna 2017 Helsingin seudun ympäristöpalvelut-kuntayhtymä HSY mittasi jatkuvatoimisesti typenoksidien ja hiukkasten pitoisuuksia liikenne¬ympäristössä Keravalla ja kaupunkitaustaa edustavalla mittausasemalla Lohjalla. Lisäksi typpidioksidin pitoisuuksia kartoitettiin suuntaa-antavalla passiivikeräinmenetelmällä Hyvinkäällä, Järvenpäässä, Keravalla, Kirkkonummella, Lohjalla, Nurmijärvellä, Porvoossa, Tuusulassa ja Vihdissä.
Ilmanlaatu oli vuonna 2017 Keravalla ja Lohjalla enimmäkseen hyvä tai tyydyttävä ilmanlaatuindeksillä arvioituna. Huonon tai erittäin huonon ilmanlaadun tunteja oli Keravalla 88 ja Lohjalla 34. Ne ajoittuivat pääosin kevään katupölykaudelle ja johtuivat hengitettävistä hiukkasista.
Hengitettäville hiukkasille annetut raja-arvot eivät ylittyneet vuonna 2017. Kriittisin on vuorokausiraja-arvo, joka ylittyy, jos vuorokausikeskiarvo 50 μg/m3 ylittyy yli 35 päivänä kalenterivuoden aikana. Näin pölyisiä päiviä mitattiin Keravalla 14 ja Lohjalla 3. Hengitettävien hiukkasten vuo¬rokausiohjearvo ylittyi niukasti Lohjalla maaliskuussa. Vuosipitoisuus oli Lohjalla suunnilleen samalla tasolla kuin edellisenä vuonna. Keravalla vuosipitoisuus oli hieman matalampi kuin edellisenä mittausvuonna 2010 ja selvästi matalampi kuin vuonna 2005.
Pienhiukkaspitoisuuden vuosikeskiarvo oli Lohjalla edellisvuoden tasolla 4,7 μg/m3. Pitoisuus oli selvästi alle raja-arvon 25 μg/m3 ja WHO:n vuosiohjearvon 10 μg/m3. WHO:n vuorokausiohjearvo ei ylittynyt yhtenäkään päivänä. Kaukokulkeumat vaikuttavat huomattavasti sekä pienhiuk¬kasten että otsonin pitoisuuksiin. Vuonna 2017 ei esiintynyt huomattavia kaukokulkeumatilanteita.
Typpidioksidin pitoisuudet olivat suunnilleen samaa tasoa tai matalammat kuin edellisenä mittausvuotena ja selvästi raja- ja ohjearvojen ala¬puolella. Pitoisuudet ovat laskeneet tilastollisesti erittäin merkitsevästi Porvoossa ja Järvenpäässä sekä merkitsevästi Hyvinkäällä ja Tuusulassa vuosien 2004–2017 passiivikeräinmittausten perusteella. Kaikilta mittausasemilta ei ole riittävän pitkää mittaussarjaa tilastollisen merkitsevyyden arviointiin.
Puunpoltossa syntyy terveydelle haitallisia päästöjä: pienhiukkasia, häkää sekä orgaanisia yhdisteitä, kuten bentso(a)pyreeniä (BaP). Vuonna 2014 aloitettiin bentso(a)pyreenin pitoisuuksien kartoitus Uudellamaalla. Vuonna 2017 mitattiin Kirkkonummen Veikkolassa melko väljästi raken¬netulla uudehkolla pientaloalueella. Veikkolassa puunpolton vaikutus oli havaittavissa, mutta vuosipitoisuus oli matala ja selvästi alle tavoitearvon.
Seuranta-alueen vuoden 2016 energiantuotannon, teollisuuden, tieliikenteen ja satamien yhteenlasketut rikkidioksidipäästöt vähenivät 14 % ja typenoksidien ja hiukkasten päästöt 2 % vuoteen 2015 verrattuna. Haihtuvien orgaanisten yhdisteiden päästöt kasvoivat 6 % vuodesta 2015. Vuosina 2004–2016 eri epäpuhtauksien päästöt ovat vaihdelleet jonkin verran vuodesta toiseen, mutta niissä on ollut laskeva suuntaus.
Saavutettavuus tarkastettu. Under 2017 utförde Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster HRM kontinuerliga mätningar av kväveoxider och partiklar i trafikmiljö i Kervo och på stadsbakgrundsstationen i Lojo. Dessutom kartlagdes halter av kvävedioxid med en passiv insamlingsmetod i Hyvinge, Träskända, Kervo, Kyrkslätt, Lojo, Nurmijärvi, Borgå, Tusby och Vichtis.
Luftkvaliteten i Kervo och i Lojo under 2017 var huvudsakligen god eller tillfredsställande enligt luftkvalitetsindexen. Kervo hade dålig eller mycket dålig luftkvalitet under 88 timmar och Lojo under 34 timmar. Dessa timmar förekom huvudsakligen under vårens gatudammsperiod och orsakades av inandningsbara partiklar i luften.
Gränsvärdena för inandningsbara partiklar överskreds inte. Den mest kritiska av dessa är dygnsgränsvärdet, som överskrids om dygnsmedelvärdet 50 μg/m3 överskrids i mer än 35 dygn under ett kalenderår. I Kervo uppmättes 14 dygn och i Lojo 3 dygn med så höga halter av damm. Dygnsriktvärdet för inandningsbara partiklar överskreds i Lojo med en liten marginal under mars månad. Årshalten i Lojo låg på ungefär samma nivå som året innan. I Kervo var årshalten litet lägre än under det föregående mätningsåret 2010 och betydligt lägre än år 2005.
Årshalten av finpartiklar i Lojo var pä samma nivå som året innan, 4,7 μg/m3. Årshalten ligger klart lägre än både gränsvärdet på 25 μg/m3 och WHO:s dygnsriktvärde på 10 μg/m3. WHO:s dygnsriktvärde överskred inte under något enda dygn. Fjärrtransport av luftföroreningar inverkar i betydande grad såväl på halterna av finpartiklar som av ozon. Under 2017 förekom inga betydande episoder av fjärrtransport.
Kvävedioxidhalterna låg ungefär på samma nivå som eller litet lägre än året. Halterna låg klart under gräns- och riktvärdena. Den sjunkande trenden av kvävedioxidhalter var statistiskt extra signifikant i Borgå och Träskända samt signifikant i Hyvinge och Tusby enligt mätningarna som gjordes under 2004–2017 med en passiv insamlingsmetod. Mätperioden är inte tillräckligt lång vid alla mätpunkter för att kunna bedöma om trenden är statistiskt signifikant.
Vedeldning ger upphov till utsläpp som är skadliga för hälsan: finpartiklar, kolmonoxid (os) och organiska föreningar, bland annat benso(a)pyren (BaP). Under 2014 inleddes en kartläggning av BaP-halterna i Nyland. I 2017 uppmättes -halterna i Kyrkslätt på ett relativt glesbebyggt och nytt småhusområde i Veikkola. Där var effekterna av vedeldning synliga, men årshalterna var låga och klart under målvärdet.
Totalutsläppen av svaveldioxid från energiproduktion, industri, vägtrafik och hamnar inom uppföljningsområdet minskade under 2016 med 14 % och utsläppen av kväveoxider samt partiklar med 2 % jämfört med 2015. Utsläppen av flyktiga organiska föreningar steg med 6 % från år 2015. Under åren 2004–2016 har halterna av olika luftföroreningar varierat en aning från år till år, men trenden har varit sjunkande. In 2017 the Helsinki Region Environmental Services Authority HSY continuously monitored nitrogen oxides and particles in Kerava in a traffic environment and in Lohja in the permanent monitoring site representing the urban background. Furthermore, nitrogen dioxide concentrations were measured with passive collectors in Hyvinkää, Järvenpää, Kerava, Kirkkonummi, Lohja, Nurmijärvi, Porvoo, Tuusula and Vihti.
Air quality was mostly good or satisfactory in Kerava and Lohja according to the air quality index in 2017. In Kerava there were altogether 88 hours when the air quality was poor or very poor; in Lohja the corresponding number of hours was 34. The timing of these hours fell on the street dust season during the spring, due to thoracic particles or so-called street dust.
The limit values for thoracic particles were not exceeded. The 24-hour limit value is the most critical limit and it is exceeded if the 24-hour average value of 50 μg/m3 is exceeded on more than 35 days during the calendar year. In Kerava, there were 14 days and in Lohja 3 days when particle levels were this high. The national 24-hour guideline value for thoracic particles, however, was marginally exceeded in March in Lohja. The annual concentration in Lohja was approximately on the same level as the year before. In Kerava, the annual concentration was somewhat lower than in the previous monitoring year 2010 and clearly lower than in 2005.
The annual concentration of fine particles in Lohja was the same as the year before, 4,7 μg/m3. The concentration was clearly below both the limit value (25 μg/m3) and the WHO guideline value (10 μg/m3). The WHO 24-hour guideline value was not exceeded on any day. Long-range transportation of air pollutants has a major impact both on fine particle concentrations and on ozone concentrations. There were no significant episodes of long-range transportation in 2017.
Nitrogen dioxide concentrations were on the same level as or slightly lower than the year before and the levels were clearly below the limit and guideline values. The downward trend is statistically extra significant in Porvoo and Järvenpää and significant in Hyvinkää and Tuusula according to the monitoring results of passive collectors during 2004–2017. The monitoring period is not sufficiently long in all monitoring points to enable the estimation of statistical significance.
Wood burning creates emissions detrimental to health: fine particles, carbon monoxide and organic compounds such as benzo(a)pyrene (BaP). In 2014, a charting of BaP concentrations was launched in Uusimaa. In 2017, BaP concentration were monitored in Kirkkonummi in Veikkola, which is a fairly spaciously built and new single-family residential area. The impact of wood burning could clearly be observed but the annual level was low and clearly below the target value.
Total sulphur dioxide emissions generated by energy production, industry, road traffic and harbours decreased by 14% in the monitoring area compared to 2015, while the emissions of particles and nitrogen dioxides decreased by 2 %. The emissions of volatile organic compounds increased by 6 % compared to 2015. During 2004–2016, the emissions of different air pollutants have fluctuated somewhat from year to year but they have exhibited a descending trend.
Ilmanlaatu oli vuonna 2017 Keravalla ja Lohjalla enimmäkseen hyvä tai tyydyttävä ilmanlaatuindeksillä arvioituna. Huonon tai erittäin huonon ilmanlaadun tunteja oli Keravalla 88 ja Lohjalla 34. Ne ajoittuivat pääosin kevään katupölykaudelle ja johtuivat hengitettävistä hiukkasista.
Hengitettäville hiukkasille annetut raja-arvot eivät ylittyneet vuonna 2017. Kriittisin on vuorokausiraja-arvo, joka ylittyy, jos vuorokausikeskiarvo 50 μg/m3 ylittyy yli 35 päivänä kalenterivuoden aikana. Näin pölyisiä päiviä mitattiin Keravalla 14 ja Lohjalla 3. Hengitettävien hiukkasten vuo¬rokausiohjearvo ylittyi niukasti Lohjalla maaliskuussa. Vuosipitoisuus oli Lohjalla suunnilleen samalla tasolla kuin edellisenä vuonna. Keravalla vuosipitoisuus oli hieman matalampi kuin edellisenä mittausvuonna 2010 ja selvästi matalampi kuin vuonna 2005.
Pienhiukkaspitoisuuden vuosikeskiarvo oli Lohjalla edellisvuoden tasolla 4,7 μg/m3. Pitoisuus oli selvästi alle raja-arvon 25 μg/m3 ja WHO:n vuosiohjearvon 10 μg/m3. WHO:n vuorokausiohjearvo ei ylittynyt yhtenäkään päivänä. Kaukokulkeumat vaikuttavat huomattavasti sekä pienhiuk¬kasten että otsonin pitoisuuksiin. Vuonna 2017 ei esiintynyt huomattavia kaukokulkeumatilanteita.
Typpidioksidin pitoisuudet olivat suunnilleen samaa tasoa tai matalammat kuin edellisenä mittausvuotena ja selvästi raja- ja ohjearvojen ala¬puolella. Pitoisuudet ovat laskeneet tilastollisesti erittäin merkitsevästi Porvoossa ja Järvenpäässä sekä merkitsevästi Hyvinkäällä ja Tuusulassa vuosien 2004–2017 passiivikeräinmittausten perusteella. Kaikilta mittausasemilta ei ole riittävän pitkää mittaussarjaa tilastollisen merkitsevyyden arviointiin.
Puunpoltossa syntyy terveydelle haitallisia päästöjä: pienhiukkasia, häkää sekä orgaanisia yhdisteitä, kuten bentso(a)pyreeniä (BaP). Vuonna 2014 aloitettiin bentso(a)pyreenin pitoisuuksien kartoitus Uudellamaalla. Vuonna 2017 mitattiin Kirkkonummen Veikkolassa melko väljästi raken¬netulla uudehkolla pientaloalueella. Veikkolassa puunpolton vaikutus oli havaittavissa, mutta vuosipitoisuus oli matala ja selvästi alle tavoitearvon.
Seuranta-alueen vuoden 2016 energiantuotannon, teollisuuden, tieliikenteen ja satamien yhteenlasketut rikkidioksidipäästöt vähenivät 14 % ja typenoksidien ja hiukkasten päästöt 2 % vuoteen 2015 verrattuna. Haihtuvien orgaanisten yhdisteiden päästöt kasvoivat 6 % vuodesta 2015. Vuosina 2004–2016 eri epäpuhtauksien päästöt ovat vaihdelleet jonkin verran vuodesta toiseen, mutta niissä on ollut laskeva suuntaus.
Saavutettavuus tarkastettu.
Luftkvaliteten i Kervo och i Lojo under 2017 var huvudsakligen god eller tillfredsställande enligt luftkvalitetsindexen. Kervo hade dålig eller mycket dålig luftkvalitet under 88 timmar och Lojo under 34 timmar. Dessa timmar förekom huvudsakligen under vårens gatudammsperiod och orsakades av inandningsbara partiklar i luften.
Gränsvärdena för inandningsbara partiklar överskreds inte. Den mest kritiska av dessa är dygnsgränsvärdet, som överskrids om dygnsmedelvärdet 50 μg/m3 överskrids i mer än 35 dygn under ett kalenderår. I Kervo uppmättes 14 dygn och i Lojo 3 dygn med så höga halter av damm. Dygnsriktvärdet för inandningsbara partiklar överskreds i Lojo med en liten marginal under mars månad. Årshalten i Lojo låg på ungefär samma nivå som året innan. I Kervo var årshalten litet lägre än under det föregående mätningsåret 2010 och betydligt lägre än år 2005.
Årshalten av finpartiklar i Lojo var pä samma nivå som året innan, 4,7 μg/m3. Årshalten ligger klart lägre än både gränsvärdet på 25 μg/m3 och WHO:s dygnsriktvärde på 10 μg/m3. WHO:s dygnsriktvärde överskred inte under något enda dygn. Fjärrtransport av luftföroreningar inverkar i betydande grad såväl på halterna av finpartiklar som av ozon. Under 2017 förekom inga betydande episoder av fjärrtransport.
Kvävedioxidhalterna låg ungefär på samma nivå som eller litet lägre än året. Halterna låg klart under gräns- och riktvärdena. Den sjunkande trenden av kvävedioxidhalter var statistiskt extra signifikant i Borgå och Träskända samt signifikant i Hyvinge och Tusby enligt mätningarna som gjordes under 2004–2017 med en passiv insamlingsmetod. Mätperioden är inte tillräckligt lång vid alla mätpunkter för att kunna bedöma om trenden är statistiskt signifikant.
Vedeldning ger upphov till utsläpp som är skadliga för hälsan: finpartiklar, kolmonoxid (os) och organiska föreningar, bland annat benso(a)pyren (BaP). Under 2014 inleddes en kartläggning av BaP-halterna i Nyland. I 2017 uppmättes -halterna i Kyrkslätt på ett relativt glesbebyggt och nytt småhusområde i Veikkola. Där var effekterna av vedeldning synliga, men årshalterna var låga och klart under målvärdet.
Totalutsläppen av svaveldioxid från energiproduktion, industri, vägtrafik och hamnar inom uppföljningsområdet minskade under 2016 med 14 % och utsläppen av kväveoxider samt partiklar med 2 % jämfört med 2015. Utsläppen av flyktiga organiska föreningar steg med 6 % från år 2015. Under åren 2004–2016 har halterna av olika luftföroreningar varierat en aning från år till år, men trenden har varit sjunkande.
Air quality was mostly good or satisfactory in Kerava and Lohja according to the air quality index in 2017. In Kerava there were altogether 88 hours when the air quality was poor or very poor; in Lohja the corresponding number of hours was 34. The timing of these hours fell on the street dust season during the spring, due to thoracic particles or so-called street dust.
The limit values for thoracic particles were not exceeded. The 24-hour limit value is the most critical limit and it is exceeded if the 24-hour average value of 50 μg/m3 is exceeded on more than 35 days during the calendar year. In Kerava, there were 14 days and in Lohja 3 days when particle levels were this high. The national 24-hour guideline value for thoracic particles, however, was marginally exceeded in March in Lohja. The annual concentration in Lohja was approximately on the same level as the year before. In Kerava, the annual concentration was somewhat lower than in the previous monitoring year 2010 and clearly lower than in 2005.
The annual concentration of fine particles in Lohja was the same as the year before, 4,7 μg/m3. The concentration was clearly below both the limit value (25 μg/m3) and the WHO guideline value (10 μg/m3). The WHO 24-hour guideline value was not exceeded on any day. Long-range transportation of air pollutants has a major impact both on fine particle concentrations and on ozone concentrations. There were no significant episodes of long-range transportation in 2017.
Nitrogen dioxide concentrations were on the same level as or slightly lower than the year before and the levels were clearly below the limit and guideline values. The downward trend is statistically extra significant in Porvoo and Järvenpää and significant in Hyvinkää and Tuusula according to the monitoring results of passive collectors during 2004–2017. The monitoring period is not sufficiently long in all monitoring points to enable the estimation of statistical significance.
Wood burning creates emissions detrimental to health: fine particles, carbon monoxide and organic compounds such as benzo(a)pyrene (BaP). In 2014, a charting of BaP concentrations was launched in Uusimaa. In 2017, BaP concentration were monitored in Kirkkonummi in Veikkola, which is a fairly spaciously built and new single-family residential area. The impact of wood burning could clearly be observed but the annual level was low and clearly below the target value.
Total sulphur dioxide emissions generated by energy production, industry, road traffic and harbours decreased by 14% in the monitoring area compared to 2015, while the emissions of particles and nitrogen dioxides decreased by 2 %. The emissions of volatile organic compounds increased by 6 % compared to 2015. During 2004–2016, the emissions of different air pollutants have fluctuated somewhat from year to year but they have exhibited a descending trend.
Kokoelmat
- Raportteja [1087]