Ilmanlaatu Uudellamaalla vuonna 2016
Malkki, Marjatta; Aarnio, Päivi; Loukkola, Kati (2017-08-17)
Malkki, Marjatta
Aarnio, Päivi
Loukkola, Kati
Uudenmaan ELY-keskus
17.08.2017
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-314-584-9
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-314-584-9
Tiivistelmä
Vuonna 2016 Helsingin seudun ympäristöpalvelut HSY mittasi jatkuvatoimisesti typenoksidien ja hiukkasten pitoisuuksia liikenneympäristössä
Porvoossa ja kaupunkitaustaa edustavalla mittausasemalla Lohjalla. Lisäksi typpidioksidin pitoisuuksia kartoitettiin passiivikeräimillä Hyvinkäällä,
Järvenpäässä, Keravalla, Kirkkonummella, Lohjalla, Nurmijärvellä, Porvoossa, Tuusulassa ja Vihdissä.
Ilmanlaatu oli ilmanlaatuindeksillä arvioituna vuonna 2016 Porvoossa ja Lohjalla enimmäkseen hyvä tai tyydyttävä. Välttävää
ilmanlaatu oli Porvoossa vajaat 3 % ja Lohjalla 1 % ajasta. Huonon tai erittäin huonon ilmanlaadun tunteja oli Porvoossa 58 tuntia ja Lohjalla
12 tuntia, ja ne ajoittuivat pääasiassa katupölykaudelle keväälle ja johtuivat hengitettävistä hiukkasista.
Hengitettäville hiukkasille annetut raja-arvot eivät ylittyneet. Kriittisin on vuorokausiraja-arvo, joka ylittyy, jos vuorokausikeskiarvo 50 μg/m3
ylittyy vähintään 36 päivänä vuoden aikana. Näin pölyisiä päiviä mitattiin Porvoossa 7, mutta Lohjalla ei yhtään. Hengitettävien hiukkasten vuorokausiohjearvo
kuitenkin ylittyi Porvoossa maaliskuussa. Vuosikeskiarvo oli Porvoossa hieman matalampi kuin edellisenä mittausvuonna 2011,
Lohjalla sama kuin vuonna 2015.
Pienhiukkaspitoisuuden vuosikeskiarvo oli Lohjalla 4,7 μg/m3, mikä oli selvästi alle raja-arvon 25 μg/m3 ja WHO:n vuosiohjearvon 10 μg/
m3. Vuosipitoisuus oli edellisvuoden tasolla. WHO:n vuorokausiohjearvo ei ylittynyt yhtenäkään päivänä. Kaukokulkeumat vaikuttavat huomattavasti
sekä pienhiukkasten että otsonin pitoisuuksiin. Vuonna 2016 ei esiintynyt huomattavia kaukokulkeumatilan-teita.
Typpidioksidin pitoisuudet olivat selvästi raja- ja ohjearvojen alapuolella ja enintään samaa tasoa tai matalammat kuin edellisenä mittausvuotena.
Passiivikeräimillä vuosina 2004-2016 mitatut typpidioksidipitoisuudet ovat laskeneet tilastollisesti erittäin merkitse-västi Porvoossa,
merkitsevästi Järvenpäässä ja Tuusulassa sekä melkein merkitsevästi Hyvinkäällä.
Puun poltossa syntyy terveydelle haitallisia päästöjä: pienhiukkasia, häkää sekä orgaanisia yhdisteitä, mm. bentso(a)pyreeniä (BaP). Vuonna
2014 aloitettiin BaP-pitoisuuksien kartoitus Uudellamaalla. Vuonna 2016 mitattiin Sipoossa, jossa puunpolton vaikutus oli havaittavissa, mutta
melko väljällä ja uudella pientaloalueella vuosipitoisuus oli matala ja selvästi alle tavoitearvon.
Seuranta-alueen vuoden 2015 energiantuotannon, teollisuuden, tieliikenteen ja satamien yhteenlasketut rikkidioksidipäästöt kasvoivat 10 %
v. 2014 verrattuna ja hiukkasten, typenoksidien ja haihtuvien orgaanisten yhdisteiden päästöt vähenivät 15, 7 ja 6 %. Vuosina 2004-2015 eri epäpuhtauksien
päästöt ovat vaihdelleet jonkin verran vuodesta toiseen, mutta niissä on ollut laskeva suuntaus. Under 2016 utförde Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster HRM kontinuerliga mätningar av kväveoxider och partikelhalter
i trafikmiljö i Borgå och på stadsbakgrundsstationen i Lojo. Dessutom kartlagdes halter av kvävedioxid med passiva insamlare i Hyvinge,
Träskända, Kervo, Kyrkslätt, Lojo, Nurmijärvi, Borgå, Tusby och Vichtis.
Vid bedömning enligt luftkvalitetsindex befanns luftkvaliteten i Borgå och i Lojo under 2016 huvudsakligen god eller tillfredsställande.
Nöjaktig var luftkvaliteten i Borgå under knappt 3 % av tiden, och i Lovisa under 1 % av tiden. Borgå hade dålig eller mycket dålig luftkvalitet
under 58 timmar, och Lojo under 12 timmar, och dessa timmar förekom huvudsakligen under vårens gatudammsperiod och orsakades av
inandningsbara partiklar i luften.
Gränsvärdena för inandningsbara partiklar överskreds inte. Den mest kritiska av dessa är dygnsgränsvärdet, som överskrids om
dygnsmedelvärdet 50 μg/m3 överskrids i minst 36 dygn under ett år. I Borgå uppmättes 7 dygn med så höga halter av damm, medan dylika dygn
inte förekom i Lojo. Dygnsriktvärdet för inandningsbara partiklar överskreds i Borgå under mars månad. Årsmedeltalet i Borgå låg aningen lägre
än under det föregående mätningsåret 2011, och i Lojo på samma nivå som under 2015.
Årsmedeltalet för finpartikelhalten i Lojo var 4,7 μg/m3, vilket ligger klart lägre än gränsvärdet 25 μg/m3 och WHO:s dygnsriktvärde 10 μg/
m3. Årshalten var på samma nivå som under det föregående året. WHO:s dygnsriktvärde överskred inte under något enda dygn. Fjärrtransport
inverkar i betydande grad såväl på halterna av finpartiklar som av ozon. Under 2016 förekom inga betydande fall av fjärr-transport.
Kvävedioxidhalterna låg klart lägre än sina gräns- och riktvärden, och som högst på samma nivå eller lägre än under föregående
mätningsåret. Kvävedioxidhalterna, som under 2004–2016 uppmättes med passiva insamlare, har statistiskt sett sjunkit i mycket bety-dande
grad i Borgå, och i betydande grad i Träskända och Tusby, samt i nästan betydande grad i Hyvinge.
Vedeldning orsakar utsläpp som är skadliga för hälsan: finpartiklar, os samt organiska föreningar, bland annat benso(a)pyren (BaP). Under
2014 inleddes en kartläggning av BaP-halterna i Nyland. Under 2016 uppmättes BaP-halterna i Sibbo, där man kunde skönja effekterna av
vedeldning, men på det relativt glesbebyggda och nya småhusområdet låg årshalterna på låg nivå och klart under målvärdet.
Totalutsläppen av svaveldioxid från energiproduktion, industri, vägtrafik och hamnar inom uppföljningsområdet steg under 2015 med 10 %
jämfört med 2014, medan utsläppen av partiklar, kväveoxider och flyktiga organiska föreningar minskade respektive med 15, 7 och 6 %. Under
åren 2004–2015 har halterna av olika orenheter i luften varierat en aning från år till år, men trenden har varit sjunkande. In 2016 the Helsinki Region Environmental Services Authority HSY continuously monitored nitrogen oxides and particulate concentrations within
the traffic environment in Porvoo, and also at the Lohja monitoring site representing the urban background. Furthermore, nitrogen dioxide concentrations
were charted through passive collectors in Hyvinkää, Järvenpää, Kerava, Kirkkonummi, Lohja, Nurmijärvi, Porvoo, Tuusula and Vihti.
In 2016, air quality was mostly good or satisfactory in Porvoo and Lohja when evaluated using the air quality index. Air quality was fair in
Porvoo a little less than 3 % and in Lohja 1 % of the time. In Porvoo there were altogether 58 hours when the air quality was poor or very poor and
in Lohja 12 hours. The timing of these hours fell on the street dust season during the spring, due to thoracic particles.
The limit values, given for thoracic particles, were not exceeded. The 24-hour limit value is the most critical limit and it is exceeded if the
24-hour average value of 50 μg/m3 is exceeded on at least 36 days during the year. There were 7 days as dusty as the aforementioned in Porvoo
but in Lohja, there were none. The 24-hour guideline for thoracic particles, however, was exceeded in March in Porvoo. The annual average concentration
was in Porvoo a little lower than during the previous measuring year 2011; in Lohja, it was the same as in 2015.
Nitrogen dioxide concentrations were clearly below the limit and guideline values and on the same level or lower than that in the previous
monitoring year. Passively collected nitrogen dioxide concentrations, monitored during 2004–2016, have statistically decreased very significantly
in Porvoo, significantly in Järvenpää and Tuusula, and close to significantly in Hyvinkää.
Wood burning creates emissions detrimental to health: fine particles, carbon monoxide and organic compounds such as benzo(a)pyrene
(BaP), among others. In 2014, a charting of BaP concentrations was launched in Uusimaa. In 2016 in Sipoo, where the impact of wood burning
could be observed, the annual concentration however was low and clearly below the target value in a new and rather spaciously constructed
single-family housing area.
In the monitoring area in 2015, the summarized sulphur dioxide emissions, generated by energy production, industry, road traffic and
harbours, increased by 10 % in comparison to the year 2014, and the emissions of particles, nitrogen dioxides and volatile organic compounds
decreased by 15, 7 and 6 %. During 2004–2015, emissions of different impurities have fluctuated a little bit from year to year but they have shown
a descending trend.
Porvoossa ja kaupunkitaustaa edustavalla mittausasemalla Lohjalla. Lisäksi typpidioksidin pitoisuuksia kartoitettiin passiivikeräimillä Hyvinkäällä,
Järvenpäässä, Keravalla, Kirkkonummella, Lohjalla, Nurmijärvellä, Porvoossa, Tuusulassa ja Vihdissä.
Ilmanlaatu oli ilmanlaatuindeksillä arvioituna vuonna 2016 Porvoossa ja Lohjalla enimmäkseen hyvä tai tyydyttävä. Välttävää
ilmanlaatu oli Porvoossa vajaat 3 % ja Lohjalla 1 % ajasta. Huonon tai erittäin huonon ilmanlaadun tunteja oli Porvoossa 58 tuntia ja Lohjalla
12 tuntia, ja ne ajoittuivat pääasiassa katupölykaudelle keväälle ja johtuivat hengitettävistä hiukkasista.
Hengitettäville hiukkasille annetut raja-arvot eivät ylittyneet. Kriittisin on vuorokausiraja-arvo, joka ylittyy, jos vuorokausikeskiarvo 50 μg/m3
ylittyy vähintään 36 päivänä vuoden aikana. Näin pölyisiä päiviä mitattiin Porvoossa 7, mutta Lohjalla ei yhtään. Hengitettävien hiukkasten vuorokausiohjearvo
kuitenkin ylittyi Porvoossa maaliskuussa. Vuosikeskiarvo oli Porvoossa hieman matalampi kuin edellisenä mittausvuonna 2011,
Lohjalla sama kuin vuonna 2015.
Pienhiukkaspitoisuuden vuosikeskiarvo oli Lohjalla 4,7 μg/m3, mikä oli selvästi alle raja-arvon 25 μg/m3 ja WHO:n vuosiohjearvon 10 μg/
m3. Vuosipitoisuus oli edellisvuoden tasolla. WHO:n vuorokausiohjearvo ei ylittynyt yhtenäkään päivänä. Kaukokulkeumat vaikuttavat huomattavasti
sekä pienhiukkasten että otsonin pitoisuuksiin. Vuonna 2016 ei esiintynyt huomattavia kaukokulkeumatilan-teita.
Typpidioksidin pitoisuudet olivat selvästi raja- ja ohjearvojen alapuolella ja enintään samaa tasoa tai matalammat kuin edellisenä mittausvuotena.
Passiivikeräimillä vuosina 2004-2016 mitatut typpidioksidipitoisuudet ovat laskeneet tilastollisesti erittäin merkitse-västi Porvoossa,
merkitsevästi Järvenpäässä ja Tuusulassa sekä melkein merkitsevästi Hyvinkäällä.
Puun poltossa syntyy terveydelle haitallisia päästöjä: pienhiukkasia, häkää sekä orgaanisia yhdisteitä, mm. bentso(a)pyreeniä (BaP). Vuonna
2014 aloitettiin BaP-pitoisuuksien kartoitus Uudellamaalla. Vuonna 2016 mitattiin Sipoossa, jossa puunpolton vaikutus oli havaittavissa, mutta
melko väljällä ja uudella pientaloalueella vuosipitoisuus oli matala ja selvästi alle tavoitearvon.
Seuranta-alueen vuoden 2015 energiantuotannon, teollisuuden, tieliikenteen ja satamien yhteenlasketut rikkidioksidipäästöt kasvoivat 10 %
v. 2014 verrattuna ja hiukkasten, typenoksidien ja haihtuvien orgaanisten yhdisteiden päästöt vähenivät 15, 7 ja 6 %. Vuosina 2004-2015 eri epäpuhtauksien
päästöt ovat vaihdelleet jonkin verran vuodesta toiseen, mutta niissä on ollut laskeva suuntaus.
i trafikmiljö i Borgå och på stadsbakgrundsstationen i Lojo. Dessutom kartlagdes halter av kvävedioxid med passiva insamlare i Hyvinge,
Träskända, Kervo, Kyrkslätt, Lojo, Nurmijärvi, Borgå, Tusby och Vichtis.
Vid bedömning enligt luftkvalitetsindex befanns luftkvaliteten i Borgå och i Lojo under 2016 huvudsakligen god eller tillfredsställande.
Nöjaktig var luftkvaliteten i Borgå under knappt 3 % av tiden, och i Lovisa under 1 % av tiden. Borgå hade dålig eller mycket dålig luftkvalitet
under 58 timmar, och Lojo under 12 timmar, och dessa timmar förekom huvudsakligen under vårens gatudammsperiod och orsakades av
inandningsbara partiklar i luften.
Gränsvärdena för inandningsbara partiklar överskreds inte. Den mest kritiska av dessa är dygnsgränsvärdet, som överskrids om
dygnsmedelvärdet 50 μg/m3 överskrids i minst 36 dygn under ett år. I Borgå uppmättes 7 dygn med så höga halter av damm, medan dylika dygn
inte förekom i Lojo. Dygnsriktvärdet för inandningsbara partiklar överskreds i Borgå under mars månad. Årsmedeltalet i Borgå låg aningen lägre
än under det föregående mätningsåret 2011, och i Lojo på samma nivå som under 2015.
Årsmedeltalet för finpartikelhalten i Lojo var 4,7 μg/m3, vilket ligger klart lägre än gränsvärdet 25 μg/m3 och WHO:s dygnsriktvärde 10 μg/
m3. Årshalten var på samma nivå som under det föregående året. WHO:s dygnsriktvärde överskred inte under något enda dygn. Fjärrtransport
inverkar i betydande grad såväl på halterna av finpartiklar som av ozon. Under 2016 förekom inga betydande fall av fjärr-transport.
Kvävedioxidhalterna låg klart lägre än sina gräns- och riktvärden, och som högst på samma nivå eller lägre än under föregående
mätningsåret. Kvävedioxidhalterna, som under 2004–2016 uppmättes med passiva insamlare, har statistiskt sett sjunkit i mycket bety-dande
grad i Borgå, och i betydande grad i Träskända och Tusby, samt i nästan betydande grad i Hyvinge.
Vedeldning orsakar utsläpp som är skadliga för hälsan: finpartiklar, os samt organiska föreningar, bland annat benso(a)pyren (BaP). Under
2014 inleddes en kartläggning av BaP-halterna i Nyland. Under 2016 uppmättes BaP-halterna i Sibbo, där man kunde skönja effekterna av
vedeldning, men på det relativt glesbebyggda och nya småhusområdet låg årshalterna på låg nivå och klart under målvärdet.
Totalutsläppen av svaveldioxid från energiproduktion, industri, vägtrafik och hamnar inom uppföljningsområdet steg under 2015 med 10 %
jämfört med 2014, medan utsläppen av partiklar, kväveoxider och flyktiga organiska föreningar minskade respektive med 15, 7 och 6 %. Under
åren 2004–2015 har halterna av olika orenheter i luften varierat en aning från år till år, men trenden har varit sjunkande.
the traffic environment in Porvoo, and also at the Lohja monitoring site representing the urban background. Furthermore, nitrogen dioxide concentrations
were charted through passive collectors in Hyvinkää, Järvenpää, Kerava, Kirkkonummi, Lohja, Nurmijärvi, Porvoo, Tuusula and Vihti.
In 2016, air quality was mostly good or satisfactory in Porvoo and Lohja when evaluated using the air quality index. Air quality was fair in
Porvoo a little less than 3 % and in Lohja 1 % of the time. In Porvoo there were altogether 58 hours when the air quality was poor or very poor and
in Lohja 12 hours. The timing of these hours fell on the street dust season during the spring, due to thoracic particles.
The limit values, given for thoracic particles, were not exceeded. The 24-hour limit value is the most critical limit and it is exceeded if the
24-hour average value of 50 μg/m3 is exceeded on at least 36 days during the year. There were 7 days as dusty as the aforementioned in Porvoo
but in Lohja, there were none. The 24-hour guideline for thoracic particles, however, was exceeded in March in Porvoo. The annual average concentration
was in Porvoo a little lower than during the previous measuring year 2011; in Lohja, it was the same as in 2015.
Nitrogen dioxide concentrations were clearly below the limit and guideline values and on the same level or lower than that in the previous
monitoring year. Passively collected nitrogen dioxide concentrations, monitored during 2004–2016, have statistically decreased very significantly
in Porvoo, significantly in Järvenpää and Tuusula, and close to significantly in Hyvinkää.
Wood burning creates emissions detrimental to health: fine particles, carbon monoxide and organic compounds such as benzo(a)pyrene
(BaP), among others. In 2014, a charting of BaP concentrations was launched in Uusimaa. In 2016 in Sipoo, where the impact of wood burning
could be observed, the annual concentration however was low and clearly below the target value in a new and rather spaciously constructed
single-family housing area.
In the monitoring area in 2015, the summarized sulphur dioxide emissions, generated by energy production, industry, road traffic and
harbours, increased by 10 % in comparison to the year 2014, and the emissions of particles, nitrogen dioxides and volatile organic compounds
decreased by 15, 7 and 6 %. During 2004–2015, emissions of different impurities have fluctuated a little bit from year to year but they have shown
a descending trend.
Kokoelmat
- Raportteja [1087]