Statsrådets principbeslut om riktlinjer för Finlands havspolitik : Från Östersjön till världshaven
Statsrådets kansli
04.02.2019
Julkaisusarja:
Statsrådets kanslis publikationer 2019:5This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-287-691-1Julkaisun muut kieliversiot:
SuomeksiEnglish
Tiivistelmä
I riktlinjerna definieras fokusområden för Finlands havspolitik som omfattar också världshaven och åtgärder för att nå målen. Avsikten är att Finland ska utveckla havspolitiken till ett tydligt kompetensområde.
Som havspolitiska fokusområden har man valt skyddet av haven, den maritima logistiken, det maritima klustret och den maritima produktionen. Varje fokusområde inbegriper fem horisontella teman: automatisering, digitalisering och data; kompetens, forskning och utbildning; påverkan inom EU och internationellt; en säker omvärld och finansiering. Samtliga åtgärder styrs av målen i FN:s globala handlingsprogram för hållbar utveckling, Agenda 2030, och av principerna för hållbar blå tillväxt.
I sin havspolitiska vision är Finland en global påverkare som tar fram lösningar för att de marina naturresurserna ska användas på ett hållbart sätt, den marina miljön ska ha god status och klimatförändringen inte ska överskrida världshavens bärkraft. Finland förfogar över högklassig marin kompetens och ett innovativt, framgångsrikt marint kluster samt en fungerande, säker och miljöanpassad logistik.
Den marina miljön utsätts ständigt för ett allt större tryck: uppvärmning till följd av klimatförändringen, syrebrist och försurning orsakade av höjda koldioxidhalter i luften, minskad biologisk mångfald, olje- och kemikalieolyckor, eutrofiering och överfiske. Finland bedriver ett allt starkare påverkansarbete med avseende på det internationella beslutsfattandet i frågor som gäller förvaltning, skydd och hållbar användning av haven. Sjöfarten och den maritima logistiken står inför stora omställningar. Målet är att den maritima logistiken i Finland ska vara en tillväxtbransch och en föregångare inom digitalisering, autonoma transporter och minskade utsläpp. Det maritima klustret och dess ekonomiska ekosystem är redan i dag en betydande industriell sektor i Finland. Klustret omfattar över 3 000 företag med 50 000 anställda och en omsättning på 13 miljarder euro. Klustrets styrka bygger på samarbete och nätverk. Att upprätthålla klustrets konkurrenskraft och expandera till nya marknader är nyckelfaktorer med tanke på klustrets tillväxt. Världshaven och haven erbjuder en stor potential för hållbar och koldioxidsnål produktion av livsmedel och energi. Vattenbruket kan utvecklas globalt med finländsk kompetens, högteknologisk kunskap och alternativa odlingstekniker och arter. Finländsk kompetens i den marina energiproduktionen kan utvecklas, skalas upp och exporteras med sikte på hållbar och koldioxidsnål energiproduktion.
Statsrådets kansli tillsatte den 24.10.2016 en styrgrupp med företrädare för de olika ministerierna för att bereda en uppdatering av statsrådets Östersjöredogörelse och för att utveckla och samordna den nationella havspolitiken. I den första fasen utarbetade styrgruppen Finlands strategi för Östersjöregionen. Eventuella behov av anslag som hänför sig till detta dokument linjeras upp som en del av planen för de offentliga finanserna och budgetbehandlingen.
Som havspolitiska fokusområden har man valt skyddet av haven, den maritima logistiken, det maritima klustret och den maritima produktionen. Varje fokusområde inbegriper fem horisontella teman: automatisering, digitalisering och data; kompetens, forskning och utbildning; påverkan inom EU och internationellt; en säker omvärld och finansiering. Samtliga åtgärder styrs av målen i FN:s globala handlingsprogram för hållbar utveckling, Agenda 2030, och av principerna för hållbar blå tillväxt.
I sin havspolitiska vision är Finland en global påverkare som tar fram lösningar för att de marina naturresurserna ska användas på ett hållbart sätt, den marina miljön ska ha god status och klimatförändringen inte ska överskrida världshavens bärkraft. Finland förfogar över högklassig marin kompetens och ett innovativt, framgångsrikt marint kluster samt en fungerande, säker och miljöanpassad logistik.
Den marina miljön utsätts ständigt för ett allt större tryck: uppvärmning till följd av klimatförändringen, syrebrist och försurning orsakade av höjda koldioxidhalter i luften, minskad biologisk mångfald, olje- och kemikalieolyckor, eutrofiering och överfiske. Finland bedriver ett allt starkare påverkansarbete med avseende på det internationella beslutsfattandet i frågor som gäller förvaltning, skydd och hållbar användning av haven. Sjöfarten och den maritima logistiken står inför stora omställningar. Målet är att den maritima logistiken i Finland ska vara en tillväxtbransch och en föregångare inom digitalisering, autonoma transporter och minskade utsläpp. Det maritima klustret och dess ekonomiska ekosystem är redan i dag en betydande industriell sektor i Finland. Klustret omfattar över 3 000 företag med 50 000 anställda och en omsättning på 13 miljarder euro. Klustrets styrka bygger på samarbete och nätverk. Att upprätthålla klustrets konkurrenskraft och expandera till nya marknader är nyckelfaktorer med tanke på klustrets tillväxt. Världshaven och haven erbjuder en stor potential för hållbar och koldioxidsnål produktion av livsmedel och energi. Vattenbruket kan utvecklas globalt med finländsk kompetens, högteknologisk kunskap och alternativa odlingstekniker och arter. Finländsk kompetens i den marina energiproduktionen kan utvecklas, skalas upp och exporteras med sikte på hållbar och koldioxidsnål energiproduktion.
Statsrådets kansli tillsatte den 24.10.2016 en styrgrupp med företrädare för de olika ministerierna för att bereda en uppdatering av statsrådets Östersjöredogörelse och för att utveckla och samordna den nationella havspolitiken. I den första fasen utarbetade styrgruppen Finlands strategi för Östersjöregionen. Eventuella behov av anslag som hänför sig till detta dokument linjeras upp som en del av planen för de offentliga finanserna och budgetbehandlingen.