Rapport om den svenskspråkiga yrkesutbildningen med förslag till förändringar
Norrback, Ole (2015-01-09)
Norrback, Ole
opetus- ja kulttuuriministeriö
09.01.2015
Julkaisusarja:
Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2015:1This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.
Julkaisun pysyvä osoite on
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-263-324-8Tiivistelmä
Utredningsmannen föreslår att finansieringssystemet för yrkesutbildning skall utvärderas åtminstone vart tredje år för att försäkra kvaliteten och likvärdigheten av den svenskspråkiga utbildningen.
Medan finansieringen minskar är det viktigt med omfattande samgång mellan dagens huvudmän. Samgången ger bättre möjligheter att trygga de svenska studieplatserna och den svenskspråkiga yrkesutbildningen på sikt. Därför borde den svenskspråkiga yrkesutbildningen i helhet anordnas av svenskspråkiga huvudmän. Norrback föreslår att samarbetet mellan svensk- och finskspråkiga utbildare utökas så att studerandena kan avlägga delar av studierna på det andra inhemska språket eller på ett annat språk och så att praktiska övningar allt mera ordnas gemensamt. Detta är särskilt viktigt med tanke på serviceyrken där man bör kunna betjäna på bägge språken. Norrback föreslår också att de svenskspråkiga huvudmännens samarbete och skyldigheter för den svenskspråkiga yrkesutbildningen borde förstärkas genom förändringar i bestämmelser.
Angående utbildandet av blivande lärare inom yrkesutbildningen föreslår Norrback att samarbetet mellan huvudmännen, pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi och andra utbildare bör ökas. Målet skall vara att öka på antalet pedagogiskt behöriga lärare. Därutöver borde PF erbjuda mera yrkesanpassade studier som en del av de allmänna pedagogiska studierna.
Enligt utredningsmannens förslag skall Axxell Utbildning Ab, Svenska Framtidsskolan i Helsingforsregionen Ab samt Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland bilda en gemensam huvudman, som så snart som möjligt lämnar in ansökan till ministeriet om tillstånd att anordna svenskspråkig yrkesutbildning i södra Finland. Den nya huvudmannen borde ta helhetsansvaret för den svenskspråkiga yrkesutbildningen, inklusive grundläggande yrkesutbildning, yrkesinriktad tilläggsutbildning och läroavtalsutbildning inom regionen.
I fråga om Österbotten föreslår Norrback att ministeriet beviljar ett gemensamt tillstånd för Optima Samkommun och Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur när det gäller all svenskspråkig yrkesutbildning, inklusive grundläggande yrkesutbildning, yrkesinriktad tilläggsutbildning och läroavtalsutbildning i Österbotten.
Utredningen innehåller också förslag som gäller övriga anordnare av svenskspråkig yrkesutbildning och utvecklandet av verksamheten.
För tillfället finns det 13 utbildningsanordnare i Finland som har tillstånd att ordna svenskspråkig grundläggande yrkesutbildning inom ett eller flera utbildningsområden. År 2012 uppgick antalet studerade inom läroanstaltsbaserad svenskspråkig yrkesutbildning till 7 643.
Medan finansieringen minskar är det viktigt med omfattande samgång mellan dagens huvudmän. Samgången ger bättre möjligheter att trygga de svenska studieplatserna och den svenskspråkiga yrkesutbildningen på sikt. Därför borde den svenskspråkiga yrkesutbildningen i helhet anordnas av svenskspråkiga huvudmän. Norrback föreslår att samarbetet mellan svensk- och finskspråkiga utbildare utökas så att studerandena kan avlägga delar av studierna på det andra inhemska språket eller på ett annat språk och så att praktiska övningar allt mera ordnas gemensamt. Detta är särskilt viktigt med tanke på serviceyrken där man bör kunna betjäna på bägge språken. Norrback föreslår också att de svenskspråkiga huvudmännens samarbete och skyldigheter för den svenskspråkiga yrkesutbildningen borde förstärkas genom förändringar i bestämmelser.
Angående utbildandet av blivande lärare inom yrkesutbildningen föreslår Norrback att samarbetet mellan huvudmännen, pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi och andra utbildare bör ökas. Målet skall vara att öka på antalet pedagogiskt behöriga lärare. Därutöver borde PF erbjuda mera yrkesanpassade studier som en del av de allmänna pedagogiska studierna.
Enligt utredningsmannens förslag skall Axxell Utbildning Ab, Svenska Framtidsskolan i Helsingforsregionen Ab samt Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland bilda en gemensam huvudman, som så snart som möjligt lämnar in ansökan till ministeriet om tillstånd att anordna svenskspråkig yrkesutbildning i södra Finland. Den nya huvudmannen borde ta helhetsansvaret för den svenskspråkiga yrkesutbildningen, inklusive grundläggande yrkesutbildning, yrkesinriktad tilläggsutbildning och läroavtalsutbildning inom regionen.
I fråga om Österbotten föreslår Norrback att ministeriet beviljar ett gemensamt tillstånd för Optima Samkommun och Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur när det gäller all svenskspråkig yrkesutbildning, inklusive grundläggande yrkesutbildning, yrkesinriktad tilläggsutbildning och läroavtalsutbildning i Österbotten.
Utredningen innehåller också förslag som gäller övriga anordnare av svenskspråkig yrkesutbildning och utvecklandet av verksamheten.
För tillfället finns det 13 utbildningsanordnare i Finland som har tillstånd att ordna svenskspråkig grundläggande yrkesutbildning inom ett eller flera utbildningsområden. År 2012 uppgick antalet studerade inom läroanstaltsbaserad svenskspråkig yrkesutbildning till 7 643.