Digital democracy – studies of online political participation
Berg, Janne (2017-12-13)
Berg, Janne
Åbo Akademis förlag - Åbo Akademi University Press
13.12.2017
Julkaisu on tekijänoikeussäännösten alainen. Teosta voi lukea ja tulostaa henkilökohtaista käyttöä varten. Käyttö kaupallisiin tarkoituksiin on kielletty.
Julkaisun pysyvä osoite on
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-3642-6
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-3642-6
Tiivistelmä
Medborgarnas politiska deltagande är en förutsättning för en fungerande demokrati. Med politiskt deltagande avses alla de former av engagemang där medborgare uttrycker sin politiska vilja eller förmedlar denna vilja till beslutsfattare. Synsätten på hur ofta och i vilka former detta deltagande ska äga rum skiljer sig däremot åt mellan olika demokratiteorier. En modernisering av medborgarnas attityder kombinerat med en kommunikationsteknologisk utveckling med internet i spetsen har skapat nya former för politiskt deltagande. En del former är initierade från myndighetshåll medan andra har skapats utanför det formella politiska systemet.
Dessa nya former av politiskt deltagande på internet utökar medborgarnas ”verktygslåda” för att uttrycka sina åsikter. Dels uppstår helt internetbaserade former för politiskt deltagande (t.ex. hacktivism) och dels återkommer gamla former (t.ex. e-petitioner) i en ny skepnad. Tidigare forskning visar att medborgarna använder sig av dessa former och att de tenderar att göra det allt oftare, till skillnad från mer traditionella former av politiskt deltagande som minskar i popularitet. Däremot finns det mindre forskning kring hur detta politiska deltagande online ser ut i praktiken.
I takt med att det politiska deltagandet flyttar över till nätet kommer det i kontakt med en av internets centrala egenskaper: möjligheten till anonymt deltagande. Det här väcker intressanta frågor om orsaker till och effekter av anonymt politiskt deltagande. I dessa frågor är den statsvetenskapliga forskningen fortfarande i sin linda.
Syftet med denna avhandling är att öka kunskapen om politiskt deltagande på internet. De övergripande frågeställningarna är: Hur utövar medborgarna politiskt deltagande på nätet? Hur använder sig medborgarna av möjligheten till anonymt politiskt deltagande? De former av politiskt deltagande som denna avhandling empiriskt granskar är nätbaserade politiska diskussioner och namninsamlingar.
Sammanläggningsavhandlingen består av tre huvuddelar. I den första delen redogör jag för bakgrunden till studien och diskuterar centrala begrepp. Den andra delen består av fyra vetenskapliga artiklar som tillsammans utgör det empiriska bidraget i avhandlingen. I den summerande avslutningsdelen redogör jag avhandlingens bidrag, sammanfattar resultaten från de fyra artiklarna och diskuterar begränsningar samt rekommendationer för framtida forskning.
Det empiriska angreppssättet i avhandlingen är en kombination av olika metoder. I samtliga artiklar använder jag kvantitativ innehållsanalys för att beskriva medborgarnas politiska deltagande. Jag drar nytta av den experimentella metodens styrkor för att utreda kausala samband mellan olika faktorer som påverkar diskussionskvalitet. I artikeln som studerar anonymitetens orsaker använder jag mig av regressionsanalys för att reda ut vad som förklarar andelen anonyma underskrifter på e-petitioner. De två artiklarna som granskar diskussionskvalitet använder sig av idealtypsanalys, där den observerade kvaliteten ställs mot teoretiska ideal. I två av artiklarna företar jag en jämförande metod för att identifiera likheter och skillnader mellan olika subtyper av politiskt deltagande. En avgränsning är att all data i denna studie härstammar från Finland.
Politiskt deltagande i form av politisk diskussion eller e-petitioner kan ske via både informella och formella vägar. Användandet av epetitioner skiljer sig åt på flera punkter beroende på om namninsamlingen äger rum på en formell eller informell sajt. Andelen medborgare som väljer att vara anonyma beror till en del på vad epetitionerna handlar om, ifall den som initierat e-petitionen gjort det anonymt samt hur argumentationen ser ut i texten. Utöver detta har andelen anonyma underskrifter minskat över tid, men sett till helheten var ungefär var tredje underskrift anonym.
Anonymiteten var också starkt framträdande i det artikelkommentarsforum som var föremål för undersökning i en av artiklarna. Diskussionskvaliteten i detta forum ledde inte alltid upp till de höga idealen som härletts från den samtalsdemokratiska teoribildningen, men samtidigt var kvaliteten inte heller sämre än i liknande nätforum. Resultaten var blandade beroende på vilken aspekt av diskussionskvalitet som analyserades. Medborgardiskussionen i artikelkommentarerna nådde inte nödvändigtvis upp till kraven på rationella resonemang. Däremot visade deltagarna bättre tendenser gällande aspekter som att hålla sig till diskussionsämnet.
Hurudana faktorer påverkade då diskussionskvaliteten då medborgare diskuterade politik online? Diskussionsämnets laddning visade sig ha större påverkan på diskussionskvaliteten än anonymitet. Ett mer kontroversiellt, ”laddat”, ämne fick fler negativa konsekvenser för diskussionskvaliteten jämfört med effekten av att diskutera anonymt. Anonymiteten hade inga större effekter på diskussionskvaliteten. Däremot tenderade ett mer kontroversiellt ämne ha negativa effekter på diskussionskvaliteten.
I de former av politiskt deltagande som avhandlingen behandlar verkar det finnas en efterfrågan på möjligheten att delta anonymt, givet den andel av diskussionen och underskrifter som utfördes anonymt. Resultaten pekar på att formella och informella sajter för politiskt deltagande används i olika syften och av olika aktörer. De informella formerna ligger närmare expressivt, s.k. latent politiskt deltagande, än de formella formerna som mer liknar manifest, eller instrumentellt, deltagande. Både politisk diskussion och namninsamlingar verkar användas flitigt av finländare. E-petitioner representerar ett brett spektrum av ämnen som medborgarna vill lyfta upp på den politiska agendan, vilket antyder att det finns ett behov av denna typ av deltagande.
Resultaten visar att det finns utrymme att förbättra diskussionskvaliteten i både informella forum som kommentarsfält och formellt initierade webbforum. Men det ter inte sig säkert att ett förbud mot anonymt diskussionsdeltagande nödvändigtvis höjer diskussionskvaliteten. De former av politiskt deltagande som avhandlingen behandlar utökar visserligen möjligheterna för medborgarna att uttrycka sig, men för att dessa uttryck ska ha effekt krävs också det att någon lyssnar.
Dessa nya former av politiskt deltagande på internet utökar medborgarnas ”verktygslåda” för att uttrycka sina åsikter. Dels uppstår helt internetbaserade former för politiskt deltagande (t.ex. hacktivism) och dels återkommer gamla former (t.ex. e-petitioner) i en ny skepnad. Tidigare forskning visar att medborgarna använder sig av dessa former och att de tenderar att göra det allt oftare, till skillnad från mer traditionella former av politiskt deltagande som minskar i popularitet. Däremot finns det mindre forskning kring hur detta politiska deltagande online ser ut i praktiken.
I takt med att det politiska deltagandet flyttar över till nätet kommer det i kontakt med en av internets centrala egenskaper: möjligheten till anonymt deltagande. Det här väcker intressanta frågor om orsaker till och effekter av anonymt politiskt deltagande. I dessa frågor är den statsvetenskapliga forskningen fortfarande i sin linda.
Syftet med denna avhandling är att öka kunskapen om politiskt deltagande på internet. De övergripande frågeställningarna är: Hur utövar medborgarna politiskt deltagande på nätet? Hur använder sig medborgarna av möjligheten till anonymt politiskt deltagande? De former av politiskt deltagande som denna avhandling empiriskt granskar är nätbaserade politiska diskussioner och namninsamlingar.
Sammanläggningsavhandlingen består av tre huvuddelar. I den första delen redogör jag för bakgrunden till studien och diskuterar centrala begrepp. Den andra delen består av fyra vetenskapliga artiklar som tillsammans utgör det empiriska bidraget i avhandlingen. I den summerande avslutningsdelen redogör jag avhandlingens bidrag, sammanfattar resultaten från de fyra artiklarna och diskuterar begränsningar samt rekommendationer för framtida forskning.
Det empiriska angreppssättet i avhandlingen är en kombination av olika metoder. I samtliga artiklar använder jag kvantitativ innehållsanalys för att beskriva medborgarnas politiska deltagande. Jag drar nytta av den experimentella metodens styrkor för att utreda kausala samband mellan olika faktorer som påverkar diskussionskvalitet. I artikeln som studerar anonymitetens orsaker använder jag mig av regressionsanalys för att reda ut vad som förklarar andelen anonyma underskrifter på e-petitioner. De två artiklarna som granskar diskussionskvalitet använder sig av idealtypsanalys, där den observerade kvaliteten ställs mot teoretiska ideal. I två av artiklarna företar jag en jämförande metod för att identifiera likheter och skillnader mellan olika subtyper av politiskt deltagande. En avgränsning är att all data i denna studie härstammar från Finland.
Politiskt deltagande i form av politisk diskussion eller e-petitioner kan ske via både informella och formella vägar. Användandet av epetitioner skiljer sig åt på flera punkter beroende på om namninsamlingen äger rum på en formell eller informell sajt. Andelen medborgare som väljer att vara anonyma beror till en del på vad epetitionerna handlar om, ifall den som initierat e-petitionen gjort det anonymt samt hur argumentationen ser ut i texten. Utöver detta har andelen anonyma underskrifter minskat över tid, men sett till helheten var ungefär var tredje underskrift anonym.
Anonymiteten var också starkt framträdande i det artikelkommentarsforum som var föremål för undersökning i en av artiklarna. Diskussionskvaliteten i detta forum ledde inte alltid upp till de höga idealen som härletts från den samtalsdemokratiska teoribildningen, men samtidigt var kvaliteten inte heller sämre än i liknande nätforum. Resultaten var blandade beroende på vilken aspekt av diskussionskvalitet som analyserades. Medborgardiskussionen i artikelkommentarerna nådde inte nödvändigtvis upp till kraven på rationella resonemang. Däremot visade deltagarna bättre tendenser gällande aspekter som att hålla sig till diskussionsämnet.
Hurudana faktorer påverkade då diskussionskvaliteten då medborgare diskuterade politik online? Diskussionsämnets laddning visade sig ha större påverkan på diskussionskvaliteten än anonymitet. Ett mer kontroversiellt, ”laddat”, ämne fick fler negativa konsekvenser för diskussionskvaliteten jämfört med effekten av att diskutera anonymt. Anonymiteten hade inga större effekter på diskussionskvaliteten. Däremot tenderade ett mer kontroversiellt ämne ha negativa effekter på diskussionskvaliteten.
I de former av politiskt deltagande som avhandlingen behandlar verkar det finnas en efterfrågan på möjligheten att delta anonymt, givet den andel av diskussionen och underskrifter som utfördes anonymt. Resultaten pekar på att formella och informella sajter för politiskt deltagande används i olika syften och av olika aktörer. De informella formerna ligger närmare expressivt, s.k. latent politiskt deltagande, än de formella formerna som mer liknar manifest, eller instrumentellt, deltagande. Både politisk diskussion och namninsamlingar verkar användas flitigt av finländare. E-petitioner representerar ett brett spektrum av ämnen som medborgarna vill lyfta upp på den politiska agendan, vilket antyder att det finns ett behov av denna typ av deltagande.
Resultaten visar att det finns utrymme att förbättra diskussionskvaliteten i både informella forum som kommentarsfält och formellt initierade webbforum. Men det ter inte sig säkert att ett förbud mot anonymt diskussionsdeltagande nödvändigtvis höjer diskussionskvaliteten. De former av politiskt deltagande som avhandlingen behandlar utökar visserligen möjligheterna för medborgarna att uttrycka sig, men för att dessa uttryck ska ha effekt krävs också det att någon lyssnar.